Kan en kvinna riskera straff om hon blir gravid när hon vet om att hon har en HIV-infektion?
Kan en läkare riskera straff om han eller hon hjälper en HIV-infekterad kvinna att blir gravid?
Ingår HIV-test i den förebyggande mödravården?
Är HIV-infektion hos kvinnan ett skäl för legal abort?
Tillåts HIV-infekterade personer att adoptera barn?
Får alla HIV-infekterade tillgång till antiretroviral behandling, och vem betalar behandlingen?

Klicka på ett ämne för att få veta mera. Klicka här för att se svaren per land.

Kan en kvinna riskera straff om hon blir gravid när hon vet om att hon har en HIV-infektion?

Finland
Nej, en kvinna kan inte under några omständigheter åtalas för att hon blivit gravid.

Danmark
Nej. I Danmark är det inte olagligt för en HIV-smittad kvinna att bli gravid. Hon kan därför inte åtalas för att hon blivit gravid.

Frankrike
Nej. I Frankrike finns ingen lag som förbjuder någon kvinna att bli gravid. En kvinna som är medveten om att hon är HIV-smittad - eller till och med döende i AIDS - har fortfarande full valfrihet och kan besluta att skaffa barn. Risken att HIV-smittan skall överföras till barnet är 2-3 % i Frankrike, 7 eller 8 gånger lägre än för tio år sedan.

Portugal
Nej, i Portugal kan ingen hindra en kvinna att blir gravid, vilka omständigheterna än är.

Spanien
Nej, ingen i Spanien kan under några som helst omständigheter förbjuda en kvinna att bli gravid.

Storbritannien
Nej, i Storbritannien kan ingen hindra en kvinna att blir gravid, vilka omständigheterna än är.

Tyskland
Nej, i Tyskland kan ingen hindra en kvinna att blir gravid, vilka omständigheterna än är.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Detta betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]

Kan en läkare riskera straff om han eller hon hjälper en HIV-infekterad kvinna att blir gravid?

Finland
Det finns inga bestämmelser om detta.

Danmark
Nej. I Danmark är det inte olagligt för en HIV-smittad kvinna att bli gravid. Och om kvinnan lever i en heterosexuell relation är det inte olagligt för läkaren hjälpa henne att bli gravid. I Danmark får läkare bara utföra artificiell insemination på kvinnor som lever i en heterosexuell relation. Det gäller för alla kvinnor, vare sig de är HIV-smittade eller inte.

Om kvinnan är HIV-smittad, skall läkaren undersöka kvinnans allmänna hälsotillstånd och berätta för henne om riskerna med graviditeten. På grund av undersökningen kan läkaren avråda kvinnan från att bli gravid eller till och med vägra att hjälpa kvinnan att bli gravid.

Frankrike
I Frankrike kan varje läkare lagligen hjälpa en HIV-smittad kvinna att få barn, även med hjälp av medicinskt assisterad befruktning. Vid sidan av behandling för ofruktsamhet är HIV-positivitet också en legal indikation för assisterad befruktning, eftersom det innebär mindre risk för överföring av virus till en HIV-negativ partner. Om kvinnan är infekterad kan hon få artificiell insemination med sperma från sin man. Om mannen är infekterad kan hans sperma och virusbelastningen mätas. En spermie kan ofta injiceras direkt in i ägget (ICSI, "intracytoplasmic sperm injection").

Denna praxis regleras i ett särskilt författningsdokument (dekret den 19 maj 2001 rörande god klinisk och biologisk praxis vid assisterad befruktning). Detta dokument definierar kriterier för val av par för assisterad befruktning och hur medicinsk assistans skall organiseras.

Portugal
I Portugal riskerar en läkare inget straff om han eller hon hjälper en HIV-infekterad kvinna att bli gravid.

Spanien
I princip inte. Läkarna bedömer riskerna vid det tillfället och förser patienten med information, i enlighet med den speciella situationen, så att hon kan ge ett välinformerat samtycke. Men en läkare skulle kunna bli åtalad för felbehandling om ett barn föddes med HIV.

Storbritannien
Nej. I Storbritannien kan varje läkare, vare sig han arbetar på sjukhus eller är privatläkare, hjälpa en kvinna med HIV att bli gravid.

När det gäller in vitro -fertilisering kan även par med HIV få behandling. Men par där enbart mannen har HIV får lättare behandling, eftersom sperman kan tvättas så att infektionen tas bort.

Tyskland
I Tyskland riskerar en läkare inget straff om han eller hon hjälper en HIV-infekterad kvinna att bli gravid, men läkaren kan krävas på skadestånd om ett barn som tillkommit genom assisterad befruktning (genom artificiell insemination eller in vitro -fertilisering) föds med HIV-infektion.

Även med alla tänkbara förebyggande åtgärder finns det en statistisk risk - "under 2 %" - för att barnet till en HIV-infekterad mor kan smittas under graviditeten eller vid förlossningen. Denna risk kan inte betraktas som enbart "teoretisk" (som t.ex. den utomordentligt låga risken för överföring av virus efter tvättning av sperma från en HIV-positiv man). En läkare kan därför riskera en skadeståndsprocess om barnet föds HIV-positivt. På grund av det osäkra rättsläget tar tyska läkare inte risken att genomföra artificiell insemination eller in vitro -fertilisering på HIV-positiva kvinnor.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Detta betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]

Ingår HIV-test i den förebyggande mödravården?

Finland
Det är inte obligatoriskt med HIV-test, och test kan inte genomföras utan kvinnans medgivande. Men om modern är HIV-smittad är det bara om behandlingen sätts in tillräckligt tidigt som smittöverföring till barnet kan förhindras. Om en HIV-infektion upptäcks kan behandling inte påbörjas mot kvinnans vilja.

Danmark
En gravid kvinna har ingen laglig skyldighet att genomgå HIV-test. HIV-test erbjuds till riskgrupperna, det vill säga kvinnor från Asien och Afrika, lesbiska kvinnor samt sprutnarkomaner.

Frankrike
Ja, I Frankrike rekommenderas sedan 1993 HIV-test för gravida kvinnor. Det är dock inte obligatoriskt (lag 93-121 om ändring i Code de la Santé Publique), detta till skillnad från test för toxoplasmos och rubella, som genomförs systematiskt. Det franska systemet bygger på principen om frivilligt, informerat samtycke och rätt till information och behandling. Läkaren skall föreslå HIV-test för gravida kvinnor vid det första besöket, men kvinnan har frihet att avstå från testet. De flesta samtycker dock till HIV-testning.

Vissa läkare anser att testet borde vara obligatoriskt, men detta har mött starkt motstånd i Frankrike. I mars 2002 röstade den nationella AIDS-kommittén (Conseil National du SIDA) enhälligt mot systematisk testning, men föreslog två ändringar i den befintliga lagen. Den första rekommendationen vad att man borde söka få ett uttryckligt medgivande av den gravida kvinnan för att undvika att test genomförs utan hennes vetskap (vilket enligt kommittén är en vanlig praxis). Den andra innebär att två kompletterande test bör göras (i slutet av sjätte månaden och vid den sista undersökningen före nedkomsten) för att upptäcka eventuell smitta under graviditeten.

Portugal
I Portugal är HIV-test inte föreskrivet i lag, men testet rekommenderas för gravida kvinnor.

Spanien
I Spanien rekommenderas kvinnorna att genomgå ett HIV-test, men detta är inte ett obligatoriskt krav enligt lagen.

Läkaren skall informera patienten om testet och erbjuda det, men kan inte tvinga kvinnan att genomgå det. En del har försökt göra testet obligatoriskt i intresse att ge barnet bästa möjliga behandling, men för närvarande endast rekommenderas testet. I Katalonien är frågan föremål för en speciellt utlåtande från den bioetiska kommissionen i Katalonien (www.gencat.es/scs/cbc).

Storbritannien
HIV-test kommer snart att erbjudas rutinmässigt till alla gravida kvinnor. För närvarande erbjuds HIV-test på alla kvinnokliniker i Storbritannien. Men att genomföra testet utan patientens medgivande är olagligt.

Det finns nu lovande behandlingsmetoder som kraftigt reducerar risken för HIV-smitta från mor till barn. Detta har medfört att läkarkåren arbetar för att alla gravida kvinnor bör HIV-testas, så att smitta från mor till barn kan undvikas.

Om data för statistiska ändamål behövs kan man göra slumpmässiga test på överblivna blodprov. Proven kan då inte spåras till en bestämd patient, och personalen vet inte vilken patient provet tillhör.

Tyskland
I Tyskland rekommenderas HIV-test för gravida kvinnor men det är inte föreskrivet i lagen. För närvarande tolkas emellertid lagen så att läkaren är skyldig att informera kvinnan om HIV och erbjuda henne ett test. Många experter efterlyser obligatoriska test, eftersom förebyggande åtgärder för att förhindra överföring av virus från mor till barn bara kan vidtas om kvinnan och hennes läkare känner till den blivande moderns HIV-infektion.

I Tyskland får HIV-test bara utföras med patientens uttryckliga medgivande. Ett HIV-test som utförs utan sådant medgivande är rättsligt att betrakta som ett övergrepp.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Mödravård betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]

Är HIV-infektion hos kvinnan ett skäl för legal abort?

Finland
Abort motiverad av t.ex. hälsoskäl eller ekonomiska omständigheter är tillåten. En HIV-positiv kvinna kan få abort fram till tjugofjärde graviditetsveckan.

Danmark
En HIV-smittad kvinna har ingen särställning i Danmark. Liksom alla andra kan hon få abort fram till den tolfte graviditetsveckan. Abort efter den tolfte veckan är bara möjlig om det uppstår komplikationer - liksom för varje annan gravid kvinna.

Frankrike
I Frankrike är elektiv (frivillig) abort laglig sedan 1974. Varje kvinna kan besluta att avbryta graviditeten fram till den tolfte veckan. Efter denna tidpunkt måste en abort vara medicinskt befogad och tillåts enbart under exceptionella omständigheter, till exempel när moderns eller barnets hälsa är i fara, eller då barnet lider av en obotlig sjukdom eller en allvarlig missbildning (exempelvis anencefali).

Portugal
I Portugal är abort bara tillåten om det finns allvarlig risk för modern eller barnet samt vid graviditet efter våldtäkt. Om kvinnan är HIV-smittad är legal abort därför möjlig.

Spanien
Det är inget speciellt skäl till att utesluta adoption av barn.
I Spanien följs ett komplext system för att bedöma lämpligheten hos dem som vill adoptera barn. Detta system ger maximal säkerhet åt adoptivbarnen och innefattar psykologiska och fysiska test som utvärderas av olika expertgrupper.

Storbritannien
I Storbritannien är abort tillåten. Normalt äger aborter rum mellan den tolfte och den fjortonde graviditetsveckan. Det är emellertid lagligt med aborter senast under den tjugofjärde graviditetsveckan. Efter vecka 24 får abort endast företas om graviditeten hotar moderns liv eller i fall av allvarlig missbildning hos fostret.

För att få abort i Storbritannien måste kvinnan ha tillstånd av två läkare. Eftersom risken för att HIV-infektionen skall överföras från mor till barn är mindre än 2 %, är HIV i sig inte ett skäl för abort.

Tyskland
I Tyskland är abort i princip inte tillåten, men lagen gör ett undantag under de första 12 veckorna av graviditeten under förutsättning att kvinnan sökt rådgivning hos en abortrådgivningsbyrå. Om kvinnan är HIV-infekterad är legal abort också möjlig efter den tolfte graviditetsveckan.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Abort betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]

Tillåts HIV-infekterade personer att adoptera barn?

Finland
Adoptionslagen innehåller inga bestämmelser om adoptivföräldrarnas hälsotillstånd. Huvudprincipen är att en sjukdom inte skall utgöra ett hinder för adoption, om den inte medför risker medan barnet är minderårigt. En läkarundersökning ingår som ett led i den vanliga adoptionsproceduren, och läkarens utlåtande spelar en avgörande roll för bedömningen av adoptivförälderns lämplighet. Vid utlandsadoptioner är det obligatoriskt med HIV-test för barnet, och många länder kräver dessutom HIV-test av adoptivföräldrarna. Vid adoption av ett finskt barn omfattar hälsokontrollen inte något HIV-test.

Danmark
De danska adoptionsreglerna föreskriver att barnets välbefinnande inte på något sätt får reduceras av adoptivföräldrarnas fysiska och mentala hälsotillstånd (Bekendtgørelse om godkendelse af adoptant, 2000). Frågan om en specifik sjukdom är acceptabel avgörs av Adoptionsnævnet, som är den centrala tillsyns- och besvärsmyndigheten. Hittills har inget ärende som gäller HIV-smittade behandlats, men enligt nämndens publicerade anvisningar skulle en person med HIV eller AIDS knappast komma att godkännas som adoptivförälder.

Frankrike
I Frankrike beslutas adoptioner på lokal nivå efter en serie utredningar som genomförs av ett kontor på omkring tjugo personer. Ansökaren måste vara minst 28 år och kan vara gift eller ogift. Förutom många andra kvalifikationer måste de kunna visa att de är vid god fysisk och mental hälsa. Detta måste styrkas av en allmänläkare och en psykiater valda från en förteckning som tillhandahålls av adoptionsbyrån. Läkaren kan föreslå ett HIV-test, men det är inte obligatoriskt. Läkaren måste sedan intyga att det inte finns några kontraindikationer för adoption.

Portugal
I lagen finns inget förbud. Emellertid är adoption i Portugal en lång och komplicerad process som kräver hälsokontroller, och det är praktiskt taget omöjligt för människor med kroniska sjukdomar att få adoptera barn.

Spanien
Om alla krav och utlåtanden som stadgas i lagen tillmötesgås kan HIV betraktas som ett motiv för terapeutisk abort.

Storbritannien
Enligt "National Adoption Standards for England" skall potentiella adoptivföräldrar inte automatiskt avvisas på grund av ålder, hälsotillstånd eller andra faktorer. Det har alltså överlämnats till adoptionsmyndigheterna att avgöra vilka adoptivförälder som skall godkännas.

Den som vill adoptera ett barn måste emellertid genomgå en omfattande lämplighetsprövning, innefattande medicinsk undersökning. Generellt är därför chansen liten att den som lider av en kronisk sjukdom skall godkännas som adoptivförälder.

Tyskland
Den tyska adoptionslagstiftningen kräver att adoptivföräldrarna skall vara "kompetenta" och "lämpliga". Det innebär att det ankommer på de tjänstemän som handlägger adoptioner att pröva de blivande adoptivföräldrarnas lämplighet. Eftersom det ingår flera omfattande hälsokontroller i denna procedur, är det praktiskt taget omöjligt för personer med en kronisk sjukdom att få adoptera barn.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Adoption betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]

Får alla HIV-infekterade tillgång till antiretroviral behandling, och vem betalar behandlingen?

Finland
HIV-behandling är kostnadsfri för finska medborgare.

Danmark
Praktiskt taget alla som behöver behandling mot HIV i Danmark får också tillgång till den. Alla med fast bostad i Danmark är garanterade behandling genom den allmänna försäkringen. Behandling mot HIV ges på sjukhus. Det är bara sjukhusen som kan lämna ut antiretrovirala läkemedel. Den allmänna sjukförsäkringen betalar kostnaderna för medicinen liksom för behandlingen (t.ex. rutinkontroll av mängden T-celler i patientens blod). Även personer utan fast adress i Danmark, som t.ex. flyktingar som söker politisk asyl, har tillgång till kostnadsfri behandling.

Frankrike
Var och en som är legalt bosatt i Frankrike rätt till medicinsk behandling, inklusive behandling för HIV-infektion, även om de inte har betalat avgifter till den allmänna försäkringen (som finansieras av dem som har arbete). Det är detta försäkringssystem som finansierar mediciner, medicinsk behandling (t.ex. analys av virusbelastning, antikroppar och T-lymfocytnivå) och sjukhusvistelser. Behandling av personer med kompletterande försäkring förutom den allmänna försäkringen finansieras gemensamt av den allmänna försäkringen och försäkringsbolaget. Själva testet är kostnadsfritt (och anonymt).

Portugal
Ja, praktiskt taget alla som behöver antiretroviral behandling i Portugal får också tillgång till den. För de allra flesta omfattas behandlingen av den allmänna sjukförsäkringen och kostnaderna täcks av staten (även om privata försäkringssystem också används alltmer). De enda som inte har tillgång till behandling är människor som vistas illegalt i Portugal.

Spanien
I Spanien är den offentliga sjukvården gratis och omfattar alla, så det offentliga systemet betalar vården. Då det gäller dem som inte är spanska medborgare eller lagligen fast bosatta i Spanien har det framlagts en del tveksamhet, men kriteriet för allmän täckning och solidaritet i sjukvården är djupt rotat och det offentliga systemet står för kostnaderna för denna behandling.

Storbritannien
Ja, och behandlingen betalas av det allmänna (National Health Service, NHS). Tillgången till behandling kan emellertid variera i olika delar av landet beroende på avståndet till ett större regionsjukhus med HIV-expertis. För att få bästa möjliga vård kan man behöva anlita privat läkarvård eller flytta till ett område med bättre behandlingsmöjligheter för HIV.

Tyskland
Praktiskt taget alla som behöver antiretroviral behandling i Tyskland får också tillgång till den. De flesta människor har sjukförsäkringar och alla försäkringsbolag är skyldiga att betala behandlingen. För personer som inte har en sjukförsäkring betalar socialtjänsten kostnaden för medicin och för nödvändig medicinsk behandling (t.ex. rutinkontroll av virusbelastning och T-celler i patientens blod). De enda som inte har tillgång till behandling är människor som vistas illegalt i Tyskland.

Europeiska unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv eller rekommendation. Tillgång till hälso- och sjukvård betraktas som en fråga för den nationella lagstiftningen.

[Tillbaka till temalistan]