Sedan en tid har forskarna kunnat plantera in mänskliga
gener i ägg, sperma eller embryon från djur för
att skaffa sig bättre förståelse av genetiska
sjukdomar hos människan. Genom att till exempel plantera
in gener i ägg från möss har forskarna kunnat
lära sig mycket om de processer som orsakar cancer, cystisk
fibros och andra sjukdomar hos människan.
The Human Genome Project. |
I april 2001 föddes den första genmodifierade
apan, som fick namnet Andi ("inserted DNA"
baklänges). Andi skapades av ett obefruktat ägg
i vilket forskarna planterat in en extra gen från
en manet, genen för ett protein kallat GFP
(grönt fluorescent protein). Ägget blev sedan
befruktat med normal sperma från apa. I ultraviolett
ljus skiftar Andi i grönt, och det visar för
första gången att det är möjligt
att förändra de genetiska egenskaperna hos
primater genom att plantera in en gen i ägget.
|
Många människor anser att det är fel med
genmodifiering på apor eftersom de är så
lika människor; de menar att sådana tekniker bara
bör användas på djur som insekter och möss.
Studier på försöksdjur har visat att genterapi
på könsceller och förändring av generna
i ägg, sperma eller embryon kan få oväntade
effekter. Om dessa tekniker används på människor
finns det en risk att barnen får oförutsedda sjukdomar,
hjärnskador eller personlighetsförändringar.
Detta är ett skäl till att genterapi på könsceller
i dag har förbjudits i många länder.
|
