Genetisk undersökning (screening) av embryon med hjälp
av spermaseparation och PGD är avancerade metoder att
undvika en ökning av antalet människor som drabbas
av genetiska sjukdomar, men de har föranlett en hel del
etisk diskussion.
Ett några dagar gammalt
embryo |
I USA har ett dövt lesbiskt par fått två
planerade döva barn genom
artificiell insemination med sperma från en man
med ärftlig dövhet i släkten. Detta par
valde alltså medvetet att sätta ett handikappat
barn till världen. Sådana val innebär
nya etiska problem.
|
Forskarna upptäcker mer och mer om hur generna fungerar
och samverkar med varandra. Med PGD kommer det snart
att bli möjligt att kontrollera och sortera ut många
fler sjukdomar. I framtiden blir det kanske möjligt att
verkligen skapa "designade barn", och gå vidare
från att enbart kontrollera medicinska åkommor
till att välja egenskaper som längd, ögonfärg,
ansiktsdrag och möjligen också intelligens och
personlighet.
Genetiskt designat barn - eller
bara ett friskt barn? |
Framgångarna med PGD har
medfört att forskningens fokus har flyttats från
genterapi
på könsceller (germ line therapy), dvs
försök att förändra generna i ägg,
sperma eller embryon. Föräldrarna kan nu i
allt fler fall med hjälp av PGD undvika att föra
vidare en defekt gen
till sitt barn.
|
År 2000 gick familjen Nash i USA till medicinhistorien
när de fick en pojke som hade valts ut med PGD så
att hans vävnadstyper överensstämde exakt med
hans svårt sjuka äldre systers. Systern led av
en sällsynt genetisk
sjukdom och vävnad från den nyfödde broderns
placenta (moderkaka) kunde användas för att återställa
hennes hälsa. Ett liknande fall godkändes i Storbritannien
under 2001, och nu är det många fler föräldrar
som ansöker om tillstånd till sådana behandlingar.
|
