Hur
skapas en insektsdödande tomatväxt?
Vad är gener, och var finns de?
Det finns gener i allt som lever eller har levt. Det finns
gener i människor, flugor, skinka, tomater, bakterier
etc. En stek på 200 g innehåller 750 000 000 000
000 gener.
En gen är en biologisk kod som bestämmer våra
egenskaper och vårt utseende. Det finns exempelvis gener
som bestämmer om ögonen blir blå eller gröna.
Hälften av våra gener kommer från modern
och den andra hälften från fadern.
Växter har också gener. Generna bestämmer
blommornas färger och hur stor en planta kan bli. Liksom
hos människor överförs egenskaper hos en växt
till dess "barn" - till fröna, som växer
till nya plantor.
Vad är genetisk modifiering?
Genmodifiering förändrar generna och därmed
egenskaperna hos organismen. Man kan till exempel genmodifiera
jordgubbar så att de förblir fräscha längre,
och ris kan genmodifieras så att det får en högre
vitaminhalt.
När vetenskapsmannen genmodifierar en växt, inför
han en främmande gen bland växtens egna gener. Det
kan till exempel vara en gen från en bakterie som är
resistent mot bekämpningsmedel. Resultatet är att
växten får de egenskaper som styrs av denna gen.
Följaktligen blir också den genmodifierade växten
motståndskraftig mot bekämpningsmedel.
Med genmodifikation är det möjligt att överföra
gen från en art till en annan. Det är möjligt
därför att alla gener, hos både människor,
växter, djur och bakterier är skapade av samma material.
Genforskarna har därför en enorm mängd genetiska
karakteristika att välja bland.
Hur arbetar en genforskare?
Genmodifiering av växter sker i flera steg.
| 1. |
Forskaren finner och isolerar den gen som
bär på de önskade genetiska egenskaperna.
Denna process kallas mappning. |
| 2. |
Forskaren gör flera kopior av den
isolerade genen. Kopieringsprocessen kallas PCR (Polymerase
Chain Reaction). |
| 3. |
Forskaren överför de önskade
generna till växtens egna gener (i ett stycke växtvävnad).
När de önskade generna skall överföras
till växten finns det tre möjligheter. Man kan
använda en "genkanon", en bakterie eller
ett material som kallas protoplast. Överföringen
av generna kallas transformation. |
| 4. |
Forskaren skapar en ny planta från
den genmodifierade växtvävnaden. |
| 5. |
Forskaren kontrollerar att de överförda
generna fungerar som avsett. |
| 6. |
Forskaren kontrollerar också att
de överförda generna finns i växtens avkomma
- dvs. i fröna. |
Hur vet vi om genmodifieringen har lyckats?
Man kan sällan se med blotta ögat om en växt
eller ett djur har blivit genmodifierat. Forskarna har därför
utvecklat ett antal användbara tekniker som kan bistå
dem.
Exempelvis kan ett särskilt färgtest identifiera
en planta som blivit genmodifierad. När en växt
blivit genetiskt modifierad infogar forskaren en extra "markörgen"
i växten. Markören kan ha olika egenskaper, exempelvis
att plantan ändrar färg när den utsätts
för ett kemiskt test.
På detta sätt kan forskarna avgöra om plantan
är genmodifierad eller inte genom att genomföra
ett kemiskt test och iaktta plantans färg.
Vad är skillnaden mellan genmodifiering och traditionell
sortförbättring?
Långt innan genmodifieringen upptäcktes har
bönder förbättrat sin gröda genom vad
som kan kallas traditionell sortförbättring.
Det innebär att man korsar de bästa, mest attraktiva
eller mest välsmakande exemplaren av en viss art med
varandra för att få fram en växt eller ett
djur som är ännu bättre, större, attraktivare
eller mer välsmakande.
I denna process överförs gener från en växt
till en annan. Det är också vad som sker vid genmodifiering
- även om metoden det sker på är helt annorlunda.
Genmodifiering är en mer precis teknik, där man
exakt kan överföra de önskade egenskaperna.
I traditionell växtförädling eller avel kan
man inte undvika möjligheten att även andra egenskaper
överförs.
Och med traditionella metoder kan egenskaper bara överföras
mellan samma art eller nära besläktade arter. I
genetisk modifiering kan egenskaper överföras från
en art till en helt annan, och till och med mellan växter
och djur.
Genetisk modifiering är mindre tidskrävande än
traditionell artförbättring.
På vilka andra sätt kan gener förändras?
Det är inte bara genmodifiering som kan förändra
djurs eller växters genetiska karakteristika.
Spontana förändringar, strålning, kemikalier
och traditionell sortförbättring kan också
ändra växters eller djurs egenskaper.
Spontana genförändringar äger rum naturligt,
ibland utan några konsekvenser. En spontan förändring
kan leda till utveckling av både positiva och negativa
egenskaper. Metoden är inte speciellt bra om syftet är
att åstadkomma specifika förändringar.
Strålning och kemikalier kan användas för
att åstadkomma genförändringar. Båda
metoderna har ibland använts i växtförädling.
I traditionell förädling korsas närbesläktade
växter eller djur. Det kan vara majs och åkerkål
eller en häst och en åsna. På så sätt
uppkommer olika kombinationer av generna i avkomman. Exemplar
med önskvärda egenskaper väljs ut över
flera generationer. Dagens grödor och boskap är
resultatet av traditionell förbättring.
Kan allting genmodifieras?
Ja, i princip allt som lever kan genmodifieras - djur,
människor, växter och bakterier.
Man kan med andra ord överföra egenskaper från
en fisk till en jordgubbe. Men ju mer olika arterna är
desto svårare är det. Det är lättast
att genmodifiera besläktade arter.
Inte alla egenskaper kan överföras. Somliga egenskaper
uppkommer bara genom samverkan av många olika gener.
Det är sällan som forskarna har så god överblick
över denna samverkan att de kan återskapa den.
För närvarande arbetar forskarna intensivt på
mappning av generna hos människa och gris. Kanske kommer
det att ge dem tillräcklig kunskap och överblick
för att i framtiden kunna åstadkomma ännu
mer komplicerade genmodifieringar än i dag.
Vad
är arv?
Vad är
en gen?
Vad är
en kromosom?
Vad är
DNA?
Vad
är ett protein?
Vad
är mitos/meios?
Genetisk testning
för sjukdom
Hur
klonar man ett mänskligt embryo för att bota en
sjukdom?
Hur
får man stamceller från ett embryo?
|