Är de lagar som rör
genteknik och IVF olika i Europa - eller ser alla länder
på samma sätt på detta?
Ta reda på vad
som gäller i följande fall.
Är det tillåtet
att välja kön på barnet?
Är det tillåtet
att välja ut ett embryo för dess genetiska egenskaper?
Är det tillåtet
att välja ut ett speciellt embryo för att tillhandahålla
kroppsvävnad för en annan person?
Är det tillåtet
med genetisk modifiering av djur?
Hur stiftas och tillämpas
dessa lagar?
Klicka på ett
ämne för att få veta mera. Klicka
här för att se svaren per land.
Är
det tillåtet att välja kön på barnet?
Finland
För närvarande finns det
inga särskilda regler när det gäller val
av kön. En lag om fertilitetsbehandling väntas
bli framlagd i riksdagen under 2002. Lagen kommer att innehålla
regler om val av kön vid könsrelaterade ärftliga
sjukdomar eller av andra medicinska skäl.
Danmark
Den danska lagen om konstgjord befruktning
trädde i kraft i juni 1997. Enligt lagen får
konstgjord befruktning i syfte att välja barnets kön
inte äga rum annat än för att förhindra
en könsrelaterad allvarlig ärftlig sjukdom hos
barnet.
Frankrike
I Frankrike finns inga uttryckliga
regler när det gäller val av kön.
Lagen tillåter emellertid
terapeutisk abort om det finns en betydande risk för
att barnet skall ha en könsbetingad genetisk störning.
Detta gäller könsbetingade störningar som
hemofili (blödarsjuka), som enbart drabbar män
trots att anlagsbärarna är kvinnor.
Portugal
I Portugal trädde Europarådets
konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin
(den s k Oviedokonventionen) i kraft i december 2001. Artikel
14 i konventionen förbjuder uttryckligen användningen
av medicinskt assisterad befruktning i syfte att välja
barnets kön, utom för att undgå allvarliga
ärftliga könsrelaterade sjukdomar.
Spanien
I Spanien är könsurval
endast tillåtet av terapeutiska skäl för
att undvika en könsrelaterad sjukdom. I den s k "Mataró-domen"
fastställde domstolen att en mor med fyra söner
inte hade laglig rätt att välja att föda
en dotter. Detta är ett av de få mål som
har behandlats i domstol enligt lagen 35/1988 om assisterad
mänsklig befruktning. När lagen kom till 1988
var den unik i världen, och det råder fortfarande
ett betydande samförstånd kring den. Efter 14
år behöver lagen dock revideras i vissa avseenden.
Storbritannien
Brittisk lag anger att föräldrar
endast tillåts välja kön för sitt barn
om det finns en allvarlig risk att en könsrelaterad
genetisk sjukdom skulle kunna föras vidare till barnet.
"Familjebalansering", där skälen för
könsurval är sociala och inte medicinska, är
inte tillåtet vid licensierade kliniker i Storbritannien.
Privata, icke licensierade kliniker som erbjuder spermaseparation
bryter emellertid inte mot lagen.
Tyskland
Enligt den tyska lagen om skydd för
embryon ("Embryonenschutzgesetz") är det
inte tillåtet att välja ut ett embryo på
grund av dess kön. Detta gäller även om avsikten
är att förhindra en livshotande sjukdom.
Att välja kön på barnet
genom att välja ut spermier för befruktning efter
deras könskromosomer är också olagligt,
om det inte sker för att förhindra vissa mycket
allvarliga könsrelaterade ärftliga sjukdomar (t
ex muskeldystrofi). Detta gäller vare sig sperman används
för IVF eller för artificiell insemination
Europeiska Unionen
Det finns ingen gemensam europeisk lagstiftning
om genetisk design av barn. Det närmaste man kan komma
ett gemensamt regelverk är Europarådets konvention
om mänskliga rättigheter och biomedicin från
1997, som förbjuder könsurval utom av terapeutiska
skäl (artikel 14). Samma rekommendation har getts av
flera etiska kommittéer på europeisk nivå.
Innan konventionen börjar gälla i ett land måste
den emellertid ratificeras av respektive lands parlament.
Så har ännu inte skett i alla länder. Tyskland,
Irland och Storbritannien har varken signerat eller ratificerat
konventionen. Italien har signerat men inte ratificerat
den.
Det finns inga EU-direktiv om genetisk
design av barn. Emellertid har direktivet om rättsligt
skydd för biotekniska uppfinningar (direktiv 98/44/EG)
ibland åberopats som ett argument mot genetisk modifiering.
[Tillbaka till temalistan]
Är det tillåtet
att välja ut ett embryo för dess genetiska egenskaper?
Finland
För närvarande finns det
inga särskilda regler som berör denna fråga.
Det finns hittills inga kända fall då embryon
har valts ut på grund av sina genetiska egenskaper.
Frågan är emellertid föremål för
kontinuerlig debatt på grund av de kontroversiella
etiska aspekterna. Allmänt sett förekommer preimplantativ
genetisk diagnostik (PGD) mycket sällan i Finland.
Danmark
Den danska lagen säger att genetisk
undersökning (screening) av befruktade ägg endast
får företas i de fall då det föreligger
en känd och väsentligt ökad risk för
att barnet skall få en allvarlig ärftlig sjukdom
(Lov om kunstig befrugtning, § 7).
Vidare säger lagen att genetisk undersökning
av ett befruktat ägg får göras även
i samband med IVF-behandling av par som inte kan få
egna barn, då en sådan undersökning kan
påvisa eller utesluta en väsentlig kromosomabnormitet.
Frankrike
Om ett par löper stor
risk att få ett barn med en genetisk störning,
kan de välja in vitro-fertilisering. På så
sätt kan man undersöka embryona och säkerställa
att endast friska embryon implanteras i kvinnan. Detta är
lagligt i Frankrike.
Det är däremot inte tillåtet
att t ex välja att få ett blåögt barn.
Portugal
Det finns ingen lag som reglerar
detta i Portugal. Frågan om embryots status och dess
användning i forskning har varit föremål
för intensiv diskussion vid flera tillfällen.
Flera lagförslag har framlagts men hittills utan resultat.
Det bör observeras att just detta ämne är
speciellt "hett" i Portugal, eftersom varje gång
användningen av embryon diskuteras kommer samtidigt
abortfrågan upp, vilket gör att debatten genast
blir mycket emotionell.
Spanien
Preimplantationsdiagnostik i syfte
att upptäcka genetiska sjukdomar och störningar
är vanlig och laglig i Spanien. Urvalet av embryon
hjälper föräldrar att få friska barn,
vilket är ett av målen med assisterad befruktning.
Storbritannien
För närvarande är det
tillåtet i Storbritannien att välja ett embryo
för dess genetiska egenskaper. En teknik som kallas
preimplantativ genetisk diagnostik (PGD - genetisk diagnos
innan embryot implanteras) används som undersökningsmetod
för vissa genetiska sjukdomar. Det innebär att
läkarna endast väljer friska embryon för
implantation i livmodern.
Tyskland
Den tyska "Embryonenschutzgesetz"
från 1990 tillåter endast diagnostik eller någon
form av analys av ett embryo om syftet är att implantera
embryot för att åstadkomma graviditet och födsel.
Men det råder delade meningar
om hur lagen skall tolkas när det gäller preimplantativ
genetisk diagnostik (PGD). Den tyska lagen tillåter
definitivt inte PGD under de första dagarna efter befruktningen.
Skälet är att under detta stadium har varje enskild
cell i embryot fortfarande möjlighet att åter
bilda ett fullständigt embryo. Men flera experter anser
att lagen kan tillåta PGD senare under embryots utveckling
men tillräckligt tidigt för att embryot fortfarande
skall kunna implanteras i livmodern.
Europeiska Unionen
Det finns ingen tillämplig EU-lag.
Konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin
(1997) stadgar att genetisk design av foster av annat än
terapeutiska skäl är förbjuden. Detta har
också rekommenderats av flera etiska kommittéer
på europeisk nivå. Innan konventionen börjar
gälla i ett land måste den emellertid ratificeras
av respektive lands parlament. Så har ännu inte
skett i alla länder. Tyskland, Irland och Storbritannien
har varken signerat eller ratificerat konventionen. Italien
har signerat men inte ratificerat den.
[Tillbaka till temalistan]
Är det tillåtet
att välja ut ett speciellt embryo för att tillhandahålla
kroppsvävnad för en annan person?
Finland
Hittills har det inte förekommit
några fall i Finland då embryon har valts ut
på grund av genetiska egenskaper för att skapa
en perfekt matchande individ i syfte att bota en befintlig
sjukdom. Frågan är emellertid föremål
för kontinuerlig debatt på grund av de kontroversiella
etiska aspekterna. Allmänt sett förekommer preimplantativ
genetisk diagnostik (PGD) mycket sällan i Finland.
Danmark
Den danska lagstiftningen säger
inget uttryckligt om detta. Men i lagen om konstgjord befruktning
stadgas att det enbart är tillåtet att välja
ut ägg om det finns risk för en känd ärftlig
sjukdom. Detta innebär att det inte heller är
tillåtet att välja ut ett speciellt embryo för
att tillhandahålla kroppsvävnad för en annan
person (Lov om kunstig befrugtning, § 8).
Frankrike
Hittills har fransk lag inte förbjudit
användning av stamceller från ett embryo för
behandling av en annan persons sjukdom. Det pågår
emellertid en livlig debatt i parlamentet om alla former
av stamcellsforskning.
Ännu har det inte förekommit
några fall i Frankrike då ett embryo har valts
ut på grund av genetiska egenskaper för att skapa
en perfekt matchande individ i syfte att bota en släktings
sjukdom.
Portugal
Det finns ingen lag som reglerar
detta i Portugal.
Spanien
I Spanien finns ingen särskild
lagstiftning om detta, och det har heller inte förekommit
några prejudicerande fall. Det är emellertid
allmänt accepterat att det inte är olagligt att
välja ut ett visst embryo för att bidra med vävnader
så länge det nyfödda barnets rättigheter
garanteras. Som varje annan individ har det nyfödda
barnet givetvis vissa grundläggande rättigheter
som skyddas av staten.
Storbritannien
Torsdag 31 december 2001: HFEA (The Human
Fertilisation and Embryology Authority), det organ som reglerar
frågor om IVF och embryologi i Storbritannien, meddelade
att man nu var beredd att tillåta ett föräldrapar
att välja det kommande barnets genetiska egenskaper
för att rädda livet på ett sjukt barn. Preimplantationsdiagnostik
hade använts för att säkerställa att
den nya babyn var fri från den genetiska sjukdom som
systern hade och att dessutom deras vävnadstyper stämde
överens. Detta gav läkarna möjlighet att
använda vävnad från moderkakan för
att behandla systern. I fortsättningen kommer HFEA
att pröva varje enskilt fall.
Tyskland
I Tyskland är det olagligt att undersöka
ett embryo av något annat skäl än för
embryots eget bästa. Därför skulle ett fall
som det i Storbritannien, då ett embryo med vissa
genetiska egenskaper valdes ut för att rädda livet
på ett sjukt syskon, definitivt vara olagligt i Tyskland.
Europeiska Unionen
Det finns inget tillämpligt EU-direktiv.
[Tillbaka till temalistan]
Är det tillåtet
med genetisk modifiering av djur?
Finland
I Finland är genetisk modifiering
av djur laglig. Alla sådana försök är
noggrant reglerade och övervakas av Gentekniknämnden.
Danmark
Den gällande danska djurskyddslagen
trädde i kraft 1991 (Dyreværnsloven 1991). Den
innehåller inga särskilda regler om genetisk
modifiering av djur, men lagen föreskriver att djur
skall behandlas på rätt sätt och på
bästa sätt skyddas mot smärta, lidande, rädsla,
varaktiga skador och "väsentliga olägenheter"
(dvs allt som är skadligt eller olämpligt för
djuret). Justitieministern kan fastställa närmare
regler och även förbjuda användning av bioteknologi,
genteknik och liknande när det gäller lantbrukets
husdjur. Så har dock ännu inte skett (Dyreværnslov,
1991).
Frankrike
Genetisk modifiering av djur
är tillåten i Frankrike och tillämpas både
inom lantbruket och för forskningsändamål.
Portugal
Det finns ingen lag som specifikt
reglerar genetisk modifiering av djur. I forskningen förekommer
emellertid en omfattande användning av möss, grisar,
hundar, katter, hästar, får, kor, getter och
apor i enlighet med EU-direktivet 86/609/EEG. Direktivet
berör emellertid inte genteknik, och någon annan
lagbestämmelse finns det inte i Portugal.
Spanien
I Spanien är genetisk förädling
av växter och djur inte bara tillåten utan också
allmänt använt för att förbättra
djurs och växters egenskaper. Vissa restriktioner har
emellertid ställts upp i Lag 15/1994, som syftar till
att bevara den biologiska mångfalden och skydda konsumenterna.
Numera är man emellertid alltmer uppmärksam
på djurens hälsa och välbefinnande, och
både centralregeringen och de autonoma (regionala)
myndigheterna fastställer mer restriktiva regler för
djurexperimentell forskning. Djurförsöksetiska
kommittéer har bildats på både nationell
och regional nivå.
Storbritannien
I Storbritannien är det tillåtet
med genetisk modifiering av möss, grisar, får
och getter.
Det brittiska medicinska forskningsrådet,
som finansierar merparten av djurexperimentell forskning
i brittiska laboratorier, har uttalat följande: "Brittisk
lag och djurförsöksetiska normer kräver att
forskarna använder försöksdjur som inte är
mer 'högtstående' än vad som är nödvändigt
och så få djur som möjligt. Vi förutser
att genetiskt modifierade möss kommer att förbli
de mest betydelsefulla försöksdjuren i de fall
då djurförsök måste användas
för att hjälpa oss att förstå sjukdomar
och förbättra hälsa." Genmodifierade
apor, som ANDI, kommer således inte att bli populära
i brittiska laboratorier.
Tyskland
Genetisk modifiering av djur är
laglig i Tyskland och tillämpas för forskningsändamål.
I synnerhet inom medicinsk forskning används ett stort
antal genetiskt modifierade djur, särskilt möss
och råttor. Hittills förekommer inga fall av
genetiskt modifierade djur i lantbruket.
Europeiska Unionen
Det finns inget tillämpligt
EU-direktiv som specifikt rör genteknik. Möss,
grisar, hundar, katter, hästar, får, kor, getter
och apor används för forskning vid universitet
och i laboratorier.
[Tillbaka till temalistan]
Hur stiftas och tillämpas
dessa lagar?
Finland
Medicinsk forskning i Finland regleras
av Lagen om medicinsk forskning från 1999. Lagen föreskriver
att vid medicinsk forskning skall den person som undersöks
prioriteras så att hans eller hennes fördel och
välfärd alltid skall gå före vetenskapens
och samhällets intressen. För medicinsk forskning
på människa, vilket också innefattar forskning
på embryon och foster, krävs enligt lagen alltid
tillstånd av det lokala sjukhusdistriktets etiska
kommitté.
Gentekniknämnden bildades genom Gentekniklagen
1995. Nämndens uppgift är att främja en säker
och etiskt försvarbar användning och utveckling
av gentekniken. Den utfärdar instruktioner och bestämmelser,
fungerar som registrerande myndighet och övervakar
användningen av genteknik. Nämnden utnämns
av regeringen.
Etiska delegationen inom social- och hälsovården
(ETENE) är en expertkommitté för etiska
frågor rörande hälso- och sjukvård
och därtill hörande lagstiftning.
Danmark
Danska lagar utarbetas inom respektive
ministerium. När det gäller konstgjord befruktning
är det Sundhedsministeriet som ansvarar för lagens
tillämpning, medan Justitsministeriet svarar för
djurskyddsfrågor.
I Danmark krävs tillstånd från
en forskningsetisk kommitté för biomedicinsk
forskning på levande människor, mänskliga
ägg och sperma. Det finns åtta sådana regionala
kommittéer och en central kommitté. De forskningsetiska
kommittéerna har till uppgift att skydda försökspersoner
som deltar i biomedicinska forskningsprojekt och samtidigt
möjliggöra utveckling av ny värdefull kunskap.
Den danska lagen om etisk prövning av biomedicinsk
forskning trädde i kraft 1992 (Lov om et videnskabsetisk
komitésystem og behandling af biomedicinske forskningsprojekter,
1992).
Det Etiske Råd, som utses av Sundshedsministeriet,
har till uppgift att vara rådgivande till ministeriet,
Folketinget och landets hälsovårdsmyndigheter
i frågor som gäller de etiska aspekterna av ny
biomedicinsk teknik. Det Etiske Råd inrättades
1987.
Frankrike
1994 bildades en nationell
forskningsetisk kommitté för biovetenskaper
och medicin, CCNE (Comité Consultatif National d'Ethique
pour les sciences de la vie et de la santé), för
att bedöma frågor om organdonation och användning
av mänsklig vävnad, assisterad befruktning och
prenataldiagnostik.
CCNE har till uppgift att "ge råd
i fråga om etiska problem som föranleds av framsteg
inom biologi, medicin och hälsovård samt att
publicera rekommendationer i dessa frågor".
Sedan 1994 har kommittén lagt fram
förslag till flera nya lagar inom detta område,
som har antagits av parlamentet.
Lokala etiska kommittéer har
också bildats vid ett antal sjukhus.
Portugal
Lagar stiftas av Portugals parlament
och för tillämpningen ansvarar särskilda
kommittéer som inrättas ad hoc från fall
till fall. När det gäller hälso- och sjukvård
har varje sjukhus en särskild etisk kommitté
(enligt lag 97/95). Dessa kommittéers beslut är
emellertid endast bindande i fråga om medicinska försök
på människa (t ex test av nya behandlingsmetoder,
utprovning av nya läkemedel etc). I övriga fall
utfärdar kommittéerna endast rekommendationer,
och det är läkarnas och forskarnas professionella
ansvar som styr handlandet.
När det gäller forskning på
djur ligger tillsynsansvaret hos generaldirektoratet för
veterinärmedicin (under jordbruksministeriet), som
tar ställning till varje enskilt projekt.
Spanien
Den spanska lagstiftningen rörande
medicinskt assisterad befruktning är från 1988
och de grundläggande författningarna är a)
Lag 35/1988 om tekniker för assisterad mänsklig
befruktning och b) Lag 42/1988 om donation och användning
av mänskliga embryon och foster. Båda har fastställts
av parlamentet. Sedan 1 januari 2000 har dessutom Europarådets
konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin
(Oviedokonventionen) status som lag i Spanien, och konventionens
direktiv stämmer överens med redan existerande
lagstiftning.
Sedan 1998 har Spanien en nationell kommitté
för assisterad mänsklig befruktning, som ansvarar
för att ge ut rapporter och bedöma forskningsprojekt
och nya behandlingstekniker.
Katalonien har dessutom en egen kommitté
för assisterad befruktning, som är äldre
än den nationella kommittén. Dessa kommittéer
har utarbetat en rad rapporter i komplicerade frågor
som rör forskning på embryon, äggdonation
och lagring av ägg och sperma.
Storbritannien
The Human Fertilisation and Embryology
Authority (HFEA), som bildades 1991, ansvarar för att
brittiska kliniker som erbjuder in vitro-fertilisering (IVF)
eller givarinsemination eller som lagrar ägg, sperma
eller embryon, håller en hög medicinsk och professionell
nivå och att de utsätts för regelbundna
inspektioner. HFEA samlar in omfattande data om sådana
behandlingar och tillhandahåller även råd
och information till allmänheten.
HFEA är också den instans som ansvarar
för tillståndsgivning för och tillsyn över
all forskning på mänskliga embryon. Uppgiften
är att följa och bevaka forskning till gagn för
mänskligheten, under hänsynstagande till de etiska
konsekvenserna i ett antal nyckelfrågor.
Efterhand som fertilitetsbehandling och genteknik
utvecklas behöver lagstiftningen ses över och
anpassas till nya förutsättningar. Lagstiftningen
måste komma ifatt forskningen.
Tyskland
I Tyskland stiftas lagar av parlamentet
(Förbundsdagen, Bundestag). Två expertorgan fungerar
som vetenskapliga rådgivare: dels förbundsdagens
undersökningskommitté (Enquete-Kommission) för
rätt och etik i modern medicin, dels ett nybildat nationellt
etikråd, som utses av förbundskanslern.
Det finns inget särskilt organ
som övervakar tillämpningen av dessa lagar, men
det diskuteras att en sådan kommission skulle inrättas
i samband med en revision av "Embryonenschutzgesetz"
(lagen om skydd av embryon).
Europeiska Unionen
Beslutsprocessen inom EU är komplicerad;
det finns dessutom mer än en beslutsprocedur. I frågor
som gäller vetenskaplig och teknisk forskning tillämpas
s k "medbeslutande" ("co-decision"),
vilket innebär att parlamentet, kommissionen och ministerrådet
måste vara eniga. Till att börja med är
det EU-kommissionen som ansvarar för det förberedande
arbetet och lägger fram förslag. Kommissionens
förslag blir sedan föremål för diskussion
mellan Europeiska Rådet (ministrar från den
15 medlemsstaterna) och Europaparlamentet till dess att
enighet nås. Under processen kan yttranden inhämtas
från rådgivande organ, t ex European Group for
Ethics in Science and New Technologies (http://europa.eu.int/comm/european_group_ethics/index_en.htm).
Det slutliga ansvaret för besluten ligger
hos både ministerrådet och parlamentet (därav
termen medbeslutande).
När lagstiftningsprocessen inom EU slutförts
(en lag inom EU kan kallas förordning, direktiv, beslut
eller rekommendation - för en definition av skillnaderna
se http://europa.e
u.int/eur-lex/sv/about/pap/process_and_players2.html#1),
är det medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet.
Om lagen inte följs eller tillämpas felaktigt,
kan kommissionen föra talan mot staten vid Europeiska
Gemenskapernas Domstol. EU-medborgare eller personer som
är bosatta i eller har sin legala hemvist i ett EU-land
kan också anföra klagomål hos EU-ombudsmannen
beträffande missförhållanden i EU-organens
verksamhet (se http://europa.eu.int/institutions/ombudsman/index_sv.htm).
[Tillbaka till temalistan]
|
